Karin Dahan är Rinkabytjejen som har lyckats i USA – med både kärlek, jobb och sitt författarskap. Nu är hon tillbaka i hembyn, njuter av utsikten mot hästhagen och skriver romance för en ny amerikansk agent. Läs om hennes resa, varför hon skriver och vad som är hemligheten bakom framgången.
Vi möts utanför Kullzénska caféet i Kalmar en morgon i juni. Det är bara vi som hänger på låset vid caféets öppningstid, de flesta väljer kanske uteserveringar en sådan här dag. Men i de gamla rummen på Kullzénska finns både skydd mot det skarpa ljuset och välbehövliga uttag för mobil och dator, så vi hittar ett bra krypin med utsikt mot gatan.
Liksom för många andra författare började Karins kärlek till berättelser med barnböcker.
– Vi lånade mycket från biblioteket, minns hon.
Bland favoriterna fanns bland annat Harry Potter och bilderboken Doktor Tandis, som gjorde mer än ett avtryck i syskonskaran.
– Jag blev författare och två av mina syskon blev tandläkare, säger Karin med ett leende.
Senare upptäckte hon klassisk litteratur genom skolan, till exempel kärleksberättelsen om Tristan och Isolde.
– Jag har helt enkelt alltid älskat berättelser, både böcker och film.
Au pair i Kalifornien
Efter studenten följde Karin i sin systers fotspår och tog ett år som au pair i Santa Clarita, Kalifornien. Där fanns en annan svensk au pair som blev Karins vän för livet – och hon upptäckte också ny litteratur, både romantik såsom Nora Roberts och klassiker som Jane Austen.
Efter årets slut ville hon stanna kvar och plugga, men saknaden efter familjen var för stark, så hon planerade att återvända till Sverige trots allt. Men sedan gick hon på ett sköldpaddsrace.
– Det är precis som det låter, man tävlar om vilken sköldpadda som snabbast tar sig ut från en cirkel, skrattar Karin.
Men det var inte främst sköldpaddorna som blev minnet från den kvällen, utan killen som hon fick kontakt med.
– Vi tänkte båda två att det bara skulle vara en kort förälskelse över sommaren.
Hund i present
Så blev det inte. Killen gav Karin en hund i present, som hon inte kunde ta med sig till Sverige, och ganska snart vände hon tillbaka över Atlanten.
Den här gången var det för studier på Santa Monica College. Och för killen med hunden.
– Ett år efter att vi träffats för första gången gifte vi oss i Las Vegas.
Målet med studierna var att bli inköpare inom modebranschen, och den bästa skolan för det fanns i New York. Tillsammans med make och hund flyttade Karin dit, efter att ha ansökt till Fashion Institute of Technology, och under några år bodde de på 39:e gatan på Manhattan.
Efter examen fick hon praktikplats på modehuset Oscar de la Renta. Drömmen hade blivit sann. Ändå fanns saknaden efter familjen hemma i Sverige kvar. Flytten gick till Borås, där Karin jobbade som inköpare åt modeföretag såsom Gina Tricot i tio år.
Återupptäckte berättelserna
Skrivandet då? Förutom dagboksskrivandet under uppväxtåren hade det inte varit något som Karin sysslat med. Men så kom det första barnet, och en idé till en roman ungefär samtidigt. Under föräldraledigheten passade Karin på att skriva medan dottern sov, och återupptäckte sin kärlek till berättelser.
När nästa barn kom, två år senare, skrev hon nästa berättelse, på engelska först, och gav ut den själv.
– Jag tog skrivandet på större allvar den här gången, gjorde research och skrev inte bara på känsla som med det första manuset.
Det blev romanen Överlev, som senare översattes och gavs ut på svenska.
När så tredje barnet var på väg kom pandemin.
– Jag blev uppsagd medan jag var gravid. Det var kris inom modebranschen, förklarar Karin. Folk kunde inte träffas och ingen köpte festkläder längre.
Karin erbjöds en annan tjänst, men passionen för skrivandet hade vaknat.
– Jag pratade om det med min man och han stöttade mig helt, säger hon. Det var dags att ta steget och våga satsa.
Åter till Rinkaby
Nu gick hon kurser i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet och fick snart sin första bok utgiven, Aldrig säker (Idus/Stellar 2023). Den utspelar sig i Kalmar och USA, och det gjordes en lansering i New York i samarbete med Fjällräven.
Nu var det också dags att flytta tillbaka till hemtrakterna, och sedan några år bor familjen åter i Rinkaby.
– Jag njuter av utsikten mot hagen där jag ser grannens hästar, säger Karin.
Här finns också möjligheten att satsa helt på skrivandet. Karin skriver under sina arbetsdagar medan barnen är i skolan, och ibland även på kvällarna. Hon utforskar nya genrer och dras just nu mot romance.
– Jag vill alltid skriva om ett hopp och om en bättre framtid. Jag vill skapa karaktärer som vågar och vinner.
Amerikansk agentur
Och så kryper det fram: hon har precis i dagarna skrivit på ett kontrakt med The Gertner Company, en eftertraktad agentur i USA. Ett nytt manus är godkänt av dem, och redan nu under sommaren kommer det att pitchas till de största förlagen.
Parallellt med det är ett nytt barnboksmanus på svenska också ute hos förlag för påseende. Mobilkuppen är manuset som gjorde att hon kom på andra plats i tidskriften Skrivas tävling för humoristiska barnböcker förra hösten, och det var med det manuset hon sökte och fick Litteraturnod Vimmerbys författarstipendium för 2026.
– Tack vare tävlingen vågade jag skriva något nytt, som jag inte har prövat förut, berättar hon.
Inspirationen kommer från den egna familjen, där hon ser den uppväxande generationens starka band till sina mobiltelefoner.
– Jag ville testa tanken på att placera de här barnen i en situation och en miljö där de inte kan använda sina mobiler alls, och se vad som händer, säger hon och skrattar.
Förlagsvärlden i USA skiljer sig åt från den svenska marknaden. I USA måste man ha en agent och kan inte, som i Sverige, som enskild författare skicka in sitt manus direkt till förlagen. Den agentur som hon nu har skrivit kontrakt med – en väletablerad firma som bland annat representerar giganter som John Grisham – har rätt till det hon skriver på engelska för vuxna, och hennes svenska manus för barn hålls utanför kontraktet.
Ingen spikrak kurva
Finns det någon hemlighet bakom att hon har lyckats som författare? Ja, om hårt arbete räknas.
– Jag har jobbat för de här drömmarna länge, säger Karin. Att bli författare är inte lätt. Jag har gett ut böcker på mindre förlag och gett ut böcker själv, och jag har lärt mig jättemycket. Mitt mål har varit att lyckas komma på topplistor och få se mina böcker i butiker.
Nu efter intervjun ska hon hem och fixa till det sista innan hon skickar tillbaka sitt antagna manus till agenten.
– Att vara författare är inte en spikrak kurva uppåt, utan det går upp och ner. Jag har fått över hundra nej och jag har pitchat många idéer som inte har blivit någonting. Så det är ingen framgångssaga som har gått snabbt. Man får glädja sig åt de positiva beskeden, säger Karin Dahan.
